Ängelholm-Skäldervikens småbåtshamn

Om platsen

En komplett hamn med ca. 600 båtplatser, en båtlyft som klarar upp till 40 ft. och en bred fin sjösättning/upptagningsramp. Vi har en modern hamn med de flesta platserna vid flytbryggor och alltså oberoende av vattenståndsändringar. Hamnen är mycket skyddad utan nämnvärd vågbildning. Den är lokaliserad i utloppet av Rönne å. Hamnen är skyddad av klitterna, vilka avskiljer hamnen från den långa fina sandstranden. Genom att hamnen ligger i ån har vi sötvatten, som minskar beväxning på båtarna. Bryggorna har belysning, el och vatten. I hamnen finns också tillgång till miljöstation, båtservice, dusch och toaletter. Ängelholm är en tätort och centralort i Ängelholms kommun i Skåne län. Genom tätorten slingrar sig Rönne å som mynnar ut i Skälderviken. Strax utanför staden ligger en populär 6 km lång sandstrand. Ängelholm är känt för sina lergökar och kallas i folkmun för "Lergökastan". Ortnamnet Trots keruben i vapnet lär namnet (som finns upptecknat i formen Engelholm år 1516) [2] inte ha något med änglar att göra, inte heller med engelsmän (som ibland hävdats). I stället kan det vara ett gammalt ord "&engil" med betydelsen "krökning" eller förträngning (jämför tyskans eng = trång och engelskans "angle" = "vinkel") syftande på en krök av Rönne å. Det kan också vara ett uppkallandenamn - i södra Själland finns en herrgård med samma namn. Stavningen Engelholm levde kvar fram till den allmänna stavningsreformen i början av 1900-talet. 1912 beslutade stadsfullmäktige att acceptera nystavningen med Ä. Historia Kyrkoruinen i Luntertun - medeltidsstaden som föregick Ängelholm. Den 16 oktober 1516 (för diskussion om datum se Karl Enghoffs argumentering i "Ängelholm 1516-1916", s. 5-8) utfärdade den danske kungen Kristian II stadsprivilegier för den nya staden Ängelholm. Invånarna i Rynestad/Luntertun ålades att flytta till den nya staden inom åslingan. Vid samma tid som Luntertun nedlades har också Båstad upphört att vara stad. Anläggandet av Ängelholm kan således eventuellt ses som ett försök av Kristian II att skapa ett starkt handelscentrum för Bjärehalvön. Ängelholmsborna fortsatte att ha det forna området vid Luntertun som sin hamnplats. 1530 bestämde Fredrik I att: ”Engelsholms Borgare skulle i 3 Aar fra Datum vere fri for Sise (tull) af al fremmed Drik, som fortappes i deres By, paa det at de skulle rense og forbedre den Havn og Indsejling, som er for deres By.” 1532 gav kungen en order om att varje bonde i hela Bjäre härad skulle ”agge huer ett less ellepelle, vij alne lange, till Engelholm att forbedre dybett mett.” Varje kronans bonde skulle alltså köra ett lass träbjälkar på mellan fyra och fem meters längd till att ”förbättra djupet”. Den enorma mängden timmer visar på en stor timmerkonstruktion. Ängelholm räknade tydligen det gamla Luntertun som sin hamnplats. Frågan är dock om angöringen vid gamla Luntertun varit en hamn eller endast en lossnings- och lastningsplats. Det kan inte uteslutas att skeppen ankrat upp vid anlagda grund av sten och trä ute framför åmynningen och att varorna sedan pråmats in. Sandrevlarna måste ha varit ytterst förrädiska för sjöfarten.