Råå

Om platsen

Råå är ett fiskeläge i södra Helsingborg. Vid Råå mynnar Råån. Ortens namn skrevs 1521 (aff) Raa och har fått sitt namn efter Råån. Åns namn kommer av forndanska ra 'stång, gränsmärke'. Råån är gräns mellan två härad på en lång sträcka. Bosättningar har funnits kring mynningen sedan långt tillbaka, men blev inte permanenta förrän på 1500- och 1600-talen. Under det Skånska kriget 1675-79 brände svenskarna Råå. År 1788 förstördes hela samhället av en rysk flotteskader, men återhämtade sig på 1800-talet. I slutet på 1800-talet och början på 1900-talet var Råå Sveriges största fiskeläge, men idag finns endast husbehovsfiskare kvar. År 1918 införlivades Råå med Helsingborg och blev därmed en stadsdel. Bebyggelsen består mest av lägre gatuhus från 1800-talets senare del och 1900-talets början. Verksamheten i hamnen dominerar orten. Uppe på landborgen står ett 30 meter högt vattentorn i tegel från 1916. Råå södra skola byggdes 1825 och är en låg- och mellanstadieskola. Råå har ett förflutet i varvs- och sjöfartsnäringen; Skeppargatan och Varvsgatan härleder till detta. Mellan skolan och Råå camping ligger flera äldre sjöbodar som fungerar som förråd åt husbehovsfiskare, men även en bod som är som ett mindre hus. Råå har ett sjöfarts- och fiskemuseum samt Allhelgonakyrkan med ett votivskepp föreställande barkskeppet Sigyn, som hade Råå som hemmahamn i nio år. Under Skånska kriget gled den 29 juni 1676 omkring 300 fartyg in vid Råå och landsatte 15 000 danska soldater för att återta Skåneland, som varit danskt till 1658. När den danska armén landsteg, möttes de inte av något svenskt militärt motstånd. Den 2 november 1709 landsteg danskarna återigen vid Råå utan motstånd. För att försöka förhindra en ny invasion gav Karl XII order om att befästa Råå. Råå vallar med bastioner byggdes därför 1712-1713 och de följande åren förstärktes försvarsverket ytterligare. 1770 var befästningarna