Pildammsparken Malmö

Om platsen

Pildammsparkens speciella historia och starkt nyklassicistiska utformning gör den unik bland Nordeuropas parker. Genom att planeringen skett i olika etapper har en intressant och säregen park skapats. Pildammsparken, förr även kallad Baltiska parken, är Malmös största park. Parken, som är 45 hektar stor, är belägen kring Pildammarna. En damm anlades som stadens vattenreservoar vid 1500-talets slut. Pilträden planterades för att förstärka dammen skyddsvallar. På 1800-talet tillkom ytterligare en damm, men i början av 1900-talet byggdes de båda dammarna samman. Parken anlades på den plats där Baltiska utställningen hållits 1914. Från utställningen återstår endast Kungliga paviljongen, numera kallad Margaretapaviljongen, det konstgjorda "berget" bakom paviljongen och vissa mindre lämningar. Efter utställningen anlitade stadsingenjören Anders Nilsson den danske trädgårdsarkitekten Erik Erstad-Jorgensen. Denne utarbetade ett förslag till parkanläggning, vilket framlades 1915. Projektet försenades dock, bland annat på grund av kriget och på det tidigare utställningsfältet odlades i livsmedelsbristens tider potatis medan kongresshallen användes som rotfruktslager. Slutligen beslutades dock att planerna skulle fullföljas. År 1920 lämnade emellertid Nilsson sin tjänst och hans efterträdare Erik Bälow-Häbe hade en helt annan syn på parkanläggningskonsten. Detta ledde till att arbetet stoppades och Bilow-Häbe utarbetade ett helt nytt förslag, vilket framlades 1926. Det blev detta förslag som i något reviderad version kom att genomföras. Dammarna i parken var från början Malmös vattenreservoar. Namnet - Pildammarna kommer av att man planterade pilar längs med dammarnas skyddsvallar, för att förstärka dem. Vattnet leddes till offentliga pumpar på Stortorget, där Malmöborna hämtade sitt vatten. Som grönområde var platsen runt dammarna betydelsefull för Malmöborna långt innan parken var påtänkt. Baltiska utställningen I början av 1900-talet utsågs området kring Pildammarna till platsen för den stora Baltiska utställningen, som ägde rum 1914. Den berömda arkitekten Ferdinand Boberg utformade utställningsområdet med hjälp av dåvarande kronprinsessan Margareta. Utställningen, som visade det senaste inom teknologi och design, blev en stor succé och lockade nästan en miljon besökare. Ännu i dag står Margaretapaviljongen och blomstergatan, den gamla granitbrunnen och brandstationen kvar som minne från utställningstiden. Efter Baltiska utställningen utarbetade den danske landskapsarkitekten Erstad-Jörgensen ett förslag till färdigställandet av Pildammsparken. Förslaget var inspirerat av den engelska, romantiska parkstilen med mjuka linjer, stora gräsytor och fria trädgrupper. Förslaget genomfördes 1915 till hälften runt den lilla dammen. Storskalig folkpark 1:e stadsingenjören Bilow-Häbe, reviderade planen 1926 och gav resterande del av parken en klassicistisk form men monumental karaktär. Han sammanfogande de båda delarna och dess omgivning till en helhet. Resultatet blev en folkpark med storskaliga mått. Festplatsen "Tallriken", som är 160 meter i diameter, utgör en central punkt i parken. Under årens lopp har parken fått tillskott av ett antal skulpturer. Till traditionell stil hör exempelvis "Galathea" av Nils Möllerberg och ”Kastanj" av Bertil Nilsson. Den senaste skulpturen "Strykjärn" av Hiroshi Koyama är till glädje för en del öch provocerar andra. Under 1983-84 restaurerades den stora dammen. Den tömdes på vatten och rensades för att förbättra vattenkvaliteten. Parken har också kompletterats med stämningsfull belysning för kvällsbesökare, bland annat i Galatheas hage och utmed dammens strandpromenad.